tillfredställelse av mat som producerats av egen hand
Först var vi grottmänniskor och jägare sen blev vi lantbrukare o lata statsbo. Och nu undrar jag lite stilla om en undangömd gen gör sig påmind i våra tider med ett hektiskt offentligt stressigt och orealistisk livsföring. Och då är ju frågan om vi nu inte börjar utvecklingen bakåt… lite mera som förr. Mindre stressigt, mera tid för sig själv och andra än prylar, pengar och makt som är rätt avtändande.
För det är något sjukt tillfredställande, ok kanske inte förarbetet med all slit o släp o knäckta ryggar, men att odla sin egen mat. Det är så obeskrivligt att förklara när man kör ner till landet och plocka upp sin egen odlat sallat, rödbetor, potatis mm. Nä den är kanske inte perfekt som allt som läggs fram i affären men det är så verkligheten är… helt enkelt operfekt. Så varför sträva efter något som inte ens vår älskade moder natur bryr sig särskild mycket om. Mina krokiga morötter, gigantiska rädisor, fantastisk knöliga potatisar odlad med kärlek utan konstgödning och omsorgsfulla pyssel smakar hur som helst miljoner gånger bättre än vad du kan hitta i din ICA affär. Och där har du hela sanningen i tillfredställningen att ha odlat din egen middag. Odlat i svett o tårar skördat med kärleksfull hand…då kan det omöjligt misslyckas.
Så idag hämtade jag lite nytt till middagen men fick mig en tämligen road överraskning. Nåja… de arma liven måste väl också äta. Trösten var väl att jag inte var ensam. Ett gäng rådjur har hittat till området för att festa för glatta livet på allt mumsigt som bjöds. Helt otroligt fick vi ha tobaken i fred… heheh de ville väl inte bli rökta.
Begriper mig inte att man inte kan justera bilder i denna blogg, börjar göra mig riktig sur. Tyckte det var illa nog med att en pålle kom upp o ner utan att det gick att ändra. Så vet du- tipsa mig gärna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar